Jag vill jobba!

Nu är min lilla dotter frisk från sin virusinfektion som jag räknade ut själv att det var. Ingen halsfluss som TUR var! Penicillinet står i kylen och väntar på nästa sjukdom :)

Däremot har jag ont i halsen och den är full med vita prickar som bara stinker av infektion. Detta innebär att jag känner mig tvungen att ställa in kvällen bowling-event med jobbet som jag hade sett fram emot i flera veckor :/
Men jag är hellre något piggare i morgon eftersom jag ska jobba då istället för i onsdags. Man vill väl håva in vartenda öre man kan tjäna? Snart är det julbord så jag får snart lite fest ändå :)

Man suktar ju efter det man får minst av, de är ju så!
Nu se jag fram emot en kväll, utan barn, i lugn och ro och bara få ligga i soffan och glo på film hela kvällen. Fast det kommer vara tomt på Alice plats i sängen... :(

Min stackars lilla tjej...

Nu var det ett tag sedan Alice var sjuk, på riktigt alltså, men då när det väl kommer, så kommer det med fullt ös! Vi har varit på vårdcentralen i morse och det togs halsprov och blodprov. Min lilla gullunde blev så ledsen när de stack henne i fingret och tyckte att alla med vita rockar va dumma i huvudet. Så fort det gick förbi en läkare eller sköterska i korridoren till väntrummet så grät hon en skvätt. Hon kom minsann ihåg vad de gjorde mot henne alldeles nyss :(

I alla fall... provsvaren visade negativt på Streptokocker fast hon var röd i öron och hals men doktorn skrev ut penicillin ändå. Och nu sitter jag här och velar om jag ens ska ge henne det. Jag gillar inte det här att man ska ge medicin utifall att. Om hon nu verkar bli lite bättre och ej har feber längre så är det ju väldigt onödigt att börja en penicillin kur som kanske skälper mer än den hjälper? Tror nog att jag får ringa läkaren igen och fråga hur jag ska göra! Det är inte lätt att ta in all information på plats när man samtidigt ska trösta sitt gråtande barn och hålla i henne hårt så att doktorn kan få undersöka allt. Ett mindre trauma skulle jag kalla det! Det vill jag inte vara med om själv igen... nästa gång får någon följa med!

Min lilla duktiga skrutta, hon visade stolt upp sit plåster för alla i väntrummet och sen grät hon lite och visade mig fingret som de hade stuckit i så att jag skulle blåsa på det. Gullunge!!!

När hon vaknar ska vi sätta plåster på dockorna också, så hon kan blåsa på deras fingrar :)

Tomhet...

är det jag känner just nu! Detta är faktiskt 1a gången jag kommer hem till ett helt tomt och tyst hem. Man borde ju njuta men helt ärligt så kändes det lite ledsamt att inte ha min lilla gaphals här hos mig. Har just varit och lämnat henne i Älvsjö.

Nu väntar en barnfri kväll med lite bubbel framför TVn samt världens bästa program i följd :)

Mamma saknar dig redan Alice *hjärta*

Nu är jag så less på detta!

Det jag syftar på är att vara mammaledig, nu "bara" 6 dagar i veckan (helgen inkluderad). Jag har varit less en längre tid men nu har bägaren runnit över för länge sedan! Det känns också hemskt att behöva tycka illa om att vara hemma med mitt egen barn men det handlar om mer än så... Alice verkar också vara rätt less på att ha det såhär och jag är inte typen som springer på öppna förskolan och sitter där och låtsas tycka att det är såååååå givande för mitt barn och mig. Nä fy, kan det kännas mer påtvingat? Jag vet fler som tycker som jag, som tur är, annars skulle jag väl ha tvingat dit mig för länge sedan.

Jag vill ha tillbaka mitt vanliga liv så mycket det går... få jobba varje dag och kunna längta till helgerna och få kvalitétstid med familjen. Så ser det inte ut nu... ibland vet jag inte ens om det är lördag eller måndag :(. Ska det behöva vara så? Alla bara tjafsar om att man ska ta vara på bebistiden och njuta, den tiden kommer aldrig tillbaka osv. Jag har verkligen njutit och tagit tillvara på den och kan minnas alla underbara, gosiga månader men nu är den tiden faktiskt förbi! Nu är det full fart och om man inte ger 100% av dagen till sitt barn så får man höra det HELA dagen lång! Robban har nyss fått jobb på Byggmax huvudkontor och det är heltid. Klart jag är glad: Äntligen en av oss som har en heltidsinkomst. Men det ger heller inte så många chanser för mig att få jobba mer än 1 gång/vecka, vilket jag hade planerat in för ca 2 månader sedan INNAN de hörde av sig om jobbet. Så jag blev väl inte så glad som man borde bli... av egoistiska skäl :/

Just nu längtar jag till julen och januari för då får jag äntligen börja jobba heltid igen och Alice får vara dagbarn hos sin mormor på riktigt. Ikväll ska Alice sova hos mormor & morfar och vara där imorgon så att mamma kan få jobba lite och ha lite egentid hemma för en gångs skull. Det ska bli skönt att få sova en hel natt utan att behöva vakna kl 04 av en unge som tror att det är dags att gå upp :/

Men trots allt gnäll och alla suckar så älskar jag min unge över allt annat!